Watski2Star Baltic 2010 – The Dagmar story

Tävlingen

Watski2Star Baltic är en havskappsegling på östersjön på ca 300 distans totalt. Seglingen är av typen doublehanded vilket inebär att det ska vara 2 personer på båten. Seglingen är uppdelad i 3 delsträckor på vardera ca 100 distans och mellan delsträckorna är det 5 eller 6 timmars paus.

Då tävlingen sker på östersjön även nattetid

är säkerhetskraven höga. För att delta måste båten vara utrustad med bland annat livflotte, stormsegel och nödraketer.

Deltagarantalet är maximerat till 125 (av säkerhetsskäl) och gruppindelning sker enligt SRS (tidigare LYS). Vi kör i grupp 3 tillsammans med båtar som har SRS 1.20 till 1.24. I klassen hittar vi 5 st X-332 som är identifierade som de

vassaste konkurrenterna tillsammans med humpreys 30’an.

Watski2Star Baltic ingår i en serie Watski2Star tävlingar och tävlingen har blivit mycket populär de senaste åren. Tävlingen drar allt ifrån normala båtar till ”pimpade” Mambor, trimaraner och tester av de senaste designerna (bla Aspect 40)...

Båten/teamet

Team Söder / Österberg (aka SydOst) har under ett antal år seglat på Mithril (www.mithrilsailracing.blogspot.com) där Mik

ael Söder slitit hårt som fördäckare och Marcus Österberg som taktiker / rorsman. Micke är en mycket erfaren seglare och har en lång karriär som långseglare, charterkapten och som började med kappsegling på kölbåtar under sin tid i San Diego. Marcus har en bakgrund som jolleseglare OEL (optimist, E-jolle, Laser) och nådde vissa framgångar på den svenska arenan.

Dagmar, en Dehler 33 från 1998 är Dehlers första cruiser/racer design. Båten fick vid lanseringen 1996 mycket goda betyg för seglingsegenskaper, hantering och komfort. Den har en design som påminner mycket om senare cruise/race-betonade båtar med skillnaden att den är smalare. Båten har sedan 2009 ett SRS-tal på 1.23. Se www.teamsydost.blogspot.com för mer info.

Kombinerat finns goda kunskaper om båthantering, trim, väder, vägval, fart&höjd och en jävla vilja att hela tiden bli bättre. Det finns dock mycket kvar att lära och inte minst i shorthanded-klassen där vi båda behöver behärska hela paljetten.

Förberedelser

Dagmar är materiellt förberedd efter ett antal Östersjömaror och Watski2Star 2009. Detta år handlade det om trim och båtfart. Under våren kompletterades garderoben med en ny genua, ny fock och en hårdvindsfock. Mycket tid lades på nya trimfunktioner, mättejper, polardiagram och teoretiska studier (Norths böcker).

Tyvärr, eller som vanligt, så blev det alldeles för lite träning på vattnet så vi fick ta nedresan från Västerås till Oxelösund som enda träningstillfälle. De nya seglen såg bra ut och fartmässigt kändes det OK, bättre än polardiagrammet. Tisdagens planerade seglingspass blev pga regn till slut bara en kalibrering av loggen. Tyvärr åt fel håll så vi gick visst inte så bra ändå…

Starten

Förra året missade vi starten helt och hamnade efter redan från början. I år är vi ute tidigare och kollar av linjen, tar enslinje och studerar båtarna i starten innan. Läsidan ser fördelaktig ut och vi beslutar att starta fritt så nära läbojen som möjligt. Fri vind i och efter start är absolut nödvändigt, viktigare än att vara på exakt rätt plats. Tyvärr flyttas läbojen strax innan start och vi hinner inte ta ny enslinje. Många båtar lig

ger längre upp i lovart på linjen och de enda som är nära är Snekkja (en X-332). Vi får inte upp farten tillräckligt och blir strax efter start omkörda av övriga 4 st X-332. Vi lyckas dock klättra upp i lovart och får fri vind snabbt vilket gör att vi kan hänga på tätklungan.

Till Visby

Efter start är det halvvind ut till Grässkärs fyr. Snekkja och Axile (X-332) har dragit ifrån några hundra meter och vi ligger snart strax i lovart om Prefix (X-332). Vi passar såklart på att träna fart och det visar sig att vi kan hänga med X-33

2’orna (tom hänga av några). Humphreys 30’an Need Speed har svårt att klara halvvinden men kommer å andra sidan igen senare på länsen norrut mot Landsort.

Vid rundningen av Grässkärs fyr mot Landsort smiter Need Speed tajt runt ön och tar snart ledningen, snyggt gjort. På sträckan ligger vi fortsatt bra till strax bakom Prefix och Axile. Snekkja har dragit ifrån. Vår plan är att skära österut. Ett västvrid väntas vilket skulle ge oss fördel. Efter en stund inser vi att vi faktiskt kan gå lite snabbare än X-arna och att vi dessutom vill skära mer. Vi försöker gå upp bakom, men Harald ”hököga” på Axile vaktar noggrant så att vi inte tar lovartspåret. Vi faller av något mer mot märket och kan efter en stund skära upp framför Axile och Prefix. Att gå om i lä känns alltid bra… Efter några gippar rundar vi Landsort som trea strax efter Snekkja och Need Speed.

Nu har vi 60 distans till Visby i sydlig riktning. Prognosen säger att det kommer blåsa 8-10 knop avtagande och vrida från sydväst mot väst och doja ur helt från sydväst när vi närmar oss Visby. Första tanken är gå öst om rumbline för att hålla sig kvar i vinden och åka med i skiftet mot Visby. Det visar sig dock att vi tappar för mycket fart genom att falla av så vi maxar istället fart mot mål framför vägval. Vi hamnar då väst om rumbline medan många återigen verkar följa raka spåret i lä om oss.

Mörkret faller och vi tappar kontakten med Snekkja och Need Speed. Västvridet kommer inte och i mörkret börjar vi komma ifatt och köra om båtar ur startgruppen innan oss. När ljuset kommer ser vi på håll Snekkja som ligger långt nedanför (närmare rumbline) och Dehler 29’an Fanny som startat i grupp 2, 30 minuter innan oss. En ”snabb” beräkning (man har lite tid på sig därute) med formeln att 0.01 skillnad i SRS-tal ger ca 30 sekunder per timme sade oss att efter 10 timmar skulle vi ha tagit in 30 minuter på Fanny. Det har gått 8 timmar och med tanke på att Fanny gjort bra ifrån sig tidigare känns det riktigt bra, först i grupp 3 och före en erkänt snabb båt i grupp 2. Tyvärr minskar vinden och vi ligger länge och kör jämt med Fanny.

Närmare Visby kommer Snekkja upp bakom oss och lirkar sig förbi strax innan målgång, men vi har tagit dem på beräknad tid. Need Speed kommer en bit bakom i lovart, de hade antagligen hoppats på att kunna köra gennaker sista biten. Vid resultatrapporteringen får vi ut preliminär resultatlista där vi har seglat in på andra bästa tid efter just Fanny.

Visby till Oskarshamn

Benet går från Visby via Västerviks angöring till Ölands norra grund vidare runt Blå Jungfrun till Oskarshamn. Första anhalt, Västerviks angöring, har vi i princip rakt västerut 40 distans bort. Prognos 4-8 knops vind, sydost vridande mot sydväst och senare väst följt av stiltje.

Starten går exakt 6 timmar efter förra sträckans måltid och Snekkja startar en minut före oss i mycket svag vind. Snekkja vänder tillbaka (de var nog över linjen) och kommer iväg strax innan oss. Direkt efter starten slår vi västerut för att komma ut till vinden som ligger och väntar några hundra meter ut från land. Snekkja slår ovanför oss och vi lyckas pressa höjd så pass mycket att de hamnar i vår skitvind. De slår igen för att ta sig fria vilket innebär att de hamnar ordentligt efter och ligger kvar i stiltjen medan vi når vinden. Typisk situation där Snekkja skulle fallit av istället för att slå.

Skiss på starten i Visby, Snekkja röd och Dagmar grön.

Planen för detta ben är att maxa fart mot mål och

följa med vridet. Detta skulle innebära en sydlig ”banan” jämfört med rumbline. Återigen är det genuaväder den sydliga ”bananen” öppnar för bra vinkel = bra fart. Vi håller avståndet till Snekkja som lagt sig på en lägre kurs dvs närmare rumbline.

Efter halva sträckan syns en tydlig gräns där vinden tar slut. Med kikare ser vi båtar längre fram som stannar helt. Vi väljer att gå ä

nnu längre söderut för att undvika stiltjen och hålla oss kvar i vinden. Till slut dojjar det även för oss men ganska snart kommer ny vind från sydost. Med vår position passar det utmärkt att hissa spinnaker och gå rakt västligt.

Mörkret faller på och vi gippar för att komma in i banan framför de andra och i tid för rundningen vid Västerviks angöring. Ca 400 meter från rundning ska vi gippa tillbaka men den här gången går det inte alls bra. Spinnakern blåser in i förstaget och sätter igång att rotera och sitter snart som ett tajt bandage. Vi snurrar 2 varv med båten för att snurra tillbaka spinnakern, vi hänger båda två i spinnakern men det händer ingenting. Hela klungan som vi så snyggt ”hängt av” seglar förbi och det känns riktigt tungt. Efter en del lirkande får vi plötsligt loss spinnakern och kan hala ner den runt förstaget. Nästa steg att t

rassla ut knuten som av någon anledning har uppstått. Hela episoden tar 20 minuter och därefter kan vi hissa och spira genuan för de sista tvåhundra metrarna ner till märket.

Efter rundning av Västerviks angöring ligger vi för babord och sträcker nästa märke vid Ölands norra grund (västmärket). Sjön har byggt upp och vinden som kommit avtar igen. Krabb motsjö, ingen vind och mörker efter vår lilla fadäs. Livet är surt men det är bara att komma igen…

Det röda spåret går från Visby via Västerviks angöring, Öland norra, Blå Jungfrun och Oskarshamn. Här syns även spåret i början av 3’e sträckan.

Vi väntar ett västvrid och går lågt, mer in mot land. Vridet börjar komma och de flesta slår direkt men vi avvaktar en stund innan vi slår. Det visar sig vara en bra strategi då vi får vinden först och kan ta igen en del av den förlorade distansen. Vridet fortsätter och snart har vi sträckbog för styrbord. Ljuset kommer då vi rundar vid Ölands norra och det är kryss i 10-12 knops vind mot Blå Jungfrun. Planen är att gå längs Ölandskusten och slå på skiften. Första benet blir således in mot Öland. Tyvärr vrider det med och till slut är vi tvungna att slå på höjning då vi närmar oss land. Vi hamnar i otakt med skiften i början men det löser sig en bit senare. Positivt vid rundningen är att vi har Prefix strax bakom och Fanny alldeles i närheten. Vi verkar inte ha förlorat så mycket. Lite senare ser vi även att Snekkja är bakom. Kryssen går bra och skiftena leder oss ut en bit från kusten.

Efter ett tag ser vi Snekkja och Prefix ligga i slagduell vilket de fortsätter med upp till Jungfrun. Passar oss bra att de fokuserar på andra saker än oss. Rundningen runt Blå Jungfrun sker i princip med fendrarna på. Detta ger oss några meter till och vi ligger nu och kör med en Dehler 36’a in mot Oskarshamn. Vinden mojnar när vi närmar oss målgång och båtarna bakom kommer ikapp. Vi lyckas dock hålla undan och tar mållinjen strax före Dehler 36’an. La Dolce Vita dyker upp bakom oss för första gången. Vi slutar på 11’e plats totalt på sträckan, ligger 1’a i klassen och har nu tagit ledningen även totalt.

Oskarshamn till målgång i Oxelösund

Starten går i 12-15 knops sydostlig vind. Snekkja och La Dolce och flera båtar startar samtidigt med oss. Snekkja håller hårt i platsen vid lovartsbojen och trycker undan några båtar, vi följer hack i häl och slår direkt efter start. Ett kort stickslag så kan vi snart hålla upp Blå Jungfrun. Vi går lika bra eller bättre än både Snekkja och La Dolce Vita vilket är bra för vårt mätetal.

Tajt rundning igen runt Jungfrun (vi har lärt oss) och därefter hissar vi lättvindspinnakern (det blåser mellan 10-13 knop). Planen för detta ben är att gå österut för att vänta på ett västvrid och gippa in igen. Vinden bygger upp och når strax upp till 25 knop. Vågorna bygger upp men är korta vilket gör att man får hålla hårt i rodret. Vi väljer att skära lite mer än nödvändigt för att hålla stabilitet. Många verkar återigen försöka gå så lågt som möjlig för att hålla sig nära rumbline.

Marcus håller krampaktigt i rodret med fullt ställ i 25 knops vind.

Vridet kommer och vi bestämmer oss för att ta ned lättvindsspinnakern och byta till vår mindre spinnaker i gippen. Vi hissar focken som fastnar i införaren vilket innebär 10-15 minuters strul innan vi kan fortsätta gippandet. När vi väl gippar har det tagit 20 minuter och det vrider tillbaka… Vi totalmissar vridet, vinden mojnar och återigen känns det som att vi gjort bort oss ordentligt. Innan gippen låg vi före både La Dolce och Snekkja. Vi försöker gippa på skiften med följden att vi får spinnakersnurr 2 ggr. Tröttheten gör att många misstag görs.

När mörkret kommer ligger vi på en kurs åt nordost, in mot rumbline och land. Prognosen säger att det ska komma ett västvrid och vi hoppas det ska ta oss mot rundningen vid Gustaf Dahlén utan att vi ska behöva gippa igen med risk för mer strul. Vi väntar och väntar och till slut behöver vi gippa ut igen för att inte komma för nära land. 10 minuter efter gippen kommer vridet och vi är inte vakna nog att förstå att detta är västvridet. Vi gippar tillbaka lite för sent och får en brant spinnakerbog mot Gustaf Dahlén. Det kommer regnbyar, återigen uppåt 25 knops vind och det går riktigt fort. Vi broachar och just när vi får upp båten igen lossnar skothaken till spinnakerskotet. Spinnakern står och flaggar, vi river ner och är nu 10 distans från rundning vid Gustaf Dalen. Orken tryter, vinkeln blir brantare och vi hissar focken för den sista biten, gör ändå stadiga 8,5-9 knop på loggen med toppar på 11,5 knop.

Vid rundningen ser vi Fanny och Prefix. Strax framför ligger Rabalder en Dehler 34’a. Vi piggnar till och ger oss fan på att köra i mål före dessa båtar, det är trots allt en bra bit kvar runt Kränkan, via Grässkärs fyr och in till Oxelösund. Kryssen flyter på, vi tar ett rev på storen och kommer sakta upp och förbi Fanny och Rabalder. Ett lite för tajt rundningsförsök runt Grässkärs fyr gör att vi får ta ett stickslag innan vi gasar mot mål. Vi håller undan för de större båtarna som kommer bakifrån och går i mål strax innan 8 på lördag morgon. Vi vet att vårt sista ben varit uselt och frågan är var vi hamnar i resultatet. Det visar sig att vi åker ner till andra plats totalt men behåller ledningen och vinner gruppen. Ett guld och ett silver, det känns riktigt bra. Det firar vi med att öppna skumpan som legat svalt i ett stuvutrymme sedan start.

Analys

Vi har lärt oss massor under racet, slutplaceringen blev klart godkänd men det finns fortfarande massor av förbättringsmöjligheter. Räknar vi ihop misstagen vi kunde ha undvikit handlar det gott och väl om en timme seglad tid. Vi har dock gjort racet bättre än 87 av de 89 som går i mål inklusive erkänt snabba seglare och båtar. Vi är mycket nöjda och har bevisat för oss själva att vi inte bara hänger med, vi har potential att vara med och slåss i toppen.

Några saker att ta med sig:

• Rätt plats med bättre fart i starten hade gett oss fri vind och möjlighet att välja spår.
• Vi gjorde en bedrövlig rundning av Grässkär. Tajt rundning hade gett oss bättre skärningsvinkel och 100-200 meter försprång. Även öar kan rundas tajt (dock inte alla).
• Glöm följa John på rumbline, gå din egen väg. Det slår en att många verkar försöka följa rumbline antagligen för att det är närmaste vägen istället för att maximera fart mot märket och ta den snabbaste vägen.
• Var mer uppmärksam på skiften även på länsen, finns massor att tjäna på att gippa på skiften.
• Många verkar välja rumbline. Vid osäker prognos, prioritera den för stunden snabbaste vägen mot mål (VMC) då du inte kan vara säker på hur eller när det kommer att vrida senare.
• Ett litet misstag kan göra att 10 timmars bra segling är eller snarare känns bortkastad. Moralen sjunker till botten och man tror att allt är förlorat. Glöm det som hänt, fokusera framåt.
• Fråga dig hela tiden om du verkligen gör allt vad du kan för att komma snabbare i mål. Hade vi hissat spinnakern igen efter flaggningen på sista sträckan så kanske vi lyckats komma överst på pallen.

Team SydOst tackar för den här gången och hoppas vi möts på banan!